Om man inte vill ha valpar eller inte känner för att avla, kan man kastrera sin hund, vilket är mycket vanligt. Då behöver man inte oroa sig för oväntade små överraskningar om man lämnat hunden utan uppsyn en stund. Men att kastrera en hund kan också i vissa fall ge små bieffekter, även om många ägare även upplever hunden som helt normal. Det varierar förstås från individ till individ och att göra det med sällskapshundar rekommenderas i regel inte. De som gör det mest är ägare till jakthundar eller ledarhundar, för att hunden inte ska riskera att tappa koncentrationen vid jakt eller liknande.

  • Det vanligaste fenomenet är att hundens aptit ökar och att den går upp i vikt. Mycket ansvar ligger då på ägaren vid utdelning av mat och foder samt att se till att den får ordentligt med motion.
  • Depression är en annan bieffekt. Hunden kan verka låg efter ingreppet.
  • Sämre päls.

Innan man kastrerar hunden ska man prata igenom det ordentligt med veterinär först! Det finns både kemisk och kirurgisk kastration, men en kemisk kastration går att återställa. Det räknas dock som dopning, vilket innebär att under en period får hunden inte tävla eller ställas ut.

Leave a Comment